Direktlänk till inlägg 24 juli 2013
Det var egentligen inte någon annorlunda dag, utan den hade börjat som de flesta andra dagar i Eriks nya liv. Men han kände att det ändå var något som inte riktigt stämde, av någon anledning kände han den malande och obehagliga oron i bröstet som han såväl kände igen.
Han stod vid sin bil och skulle just kliva in när mobiltelefonen ringde.
– Ja det är Erik! Svarade han. Efter någon sekunds tystnad hörde han en välbekant stämma.
– Hej Erik, stör jag?
Till sin stora förvåning hörde han Helmer Lokanders röst i sitt öra, Lokander var hans något trulige tidigare chef vid Rikskriminalpolisens riksmordkommission.
Erik kände hur hans sinnen omedelbart satte sig i största berdskap och han kände omgående inom sig att nu var det något särskilt som hänt. Han visste sedan tidigare att Lokander hade som sin alldeles egna "heliga ko", att aldrig ringa någon av sin underordnade privat om det in var något alldeles ovanligt viktigt som hänt.
Men Erik skrattade inombords åt sina egna tankar ” jag är ju faktiskt inte snut längre och Helmer är inte längre min chef”.
Erik hade länge tänkt att han skulle hitt på något annat, 24 år som polis hade satt sina spår i hans hjärna. Han visste att varit en av de bästa och att han med sin ovanliga förmåga att kunna sätta sig in i förövarnas sätt att tänka, att han på något sätt vilket han hade svårt att förklara kunnat se inom sig hur de begått sina gärningar. Men det hjälpte inte längre, strävan efter att vara bäst hade för längesedan lagt sig och hans ovanliga förmåga hade också satt djupa spår i hans eget psyke .
Numera nu livnärde sig han sig som föreläsare, där han erbjöd sina tjänster till i stort sett alla som ville betala för att höra honom. Eriks förflutna inom rikskrims mordkommission gjorde att han hade en del smaskigt att berätta för sina åhörare, vilket i allmänhet gjorde att han med lätthet kunde fylla de lokaler han besökte. Som lite egenterapi hade han också börjat knåpa på en bok om sina upplevelser, något som hade visat sig vara svårare än han trott men som han ändå försökte att ägn några timmar per dag till.
Han hade flyttat tillbaka till sin födelsestad Karlstad bara två år tidigare efter över 20 år i Stockholm. Han visste att han sett det mesta gällande människors ondska och var inte längre särskilt förvånad över vilka vedervärdigheter den mänskliga hjärnan kunde förmå människor att utföra, detta hade han åtminstone trott… fram till just den här dagen!
(Forts. kan ev. följa?) =)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 | 9 |
10 |
11 | 12 | 13 |
14 |
|||
15 | 16 |
17 | 18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 | 25 |
26 | 27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|