Ibland kanske vi blandar ihop det där med kunskap och klokhet utan att tänka oss för, eller rent generellt att vi tänker på varför vi är som vi är!

Jag tror dock att förvärvad kunskap oftast hjälper oss rent praktiskt/tekniskt att skrapa ihop till vårt dagliga bröd, medan vår så kallade klokhet mer konkret hjälper oss att leva våra liv i det stora hela med varierande resultat beroende på hur utvecklad vår klokhet nu är.

Tillsammans kan väl då dessa egenskaper kanske kallas social kompetens, vilket kanske är den allra viktigaste egenskapen hos en människa trots allt.

Brist på social kompetens skapar garanterat större problem för andra människor än okunskap och dumhet.

Okunskapen och dumheten är oftast beroende av tillfället, men bristen på social kompetens däremot oftast följer en människa livet igenom.

Om man verkligen vill ha något, något som man kanske strävat efter en längre tid. Då kanske man måste ”gräva lite djupare”, ”söka i mörkret”,” hoppa över ån” eller kanske rent av ”ta sig vatten över huvudet” för att nå sitt mål.

För livet är ju inte alltid enkelt utan kräver en del ansträngning för att övervinna hinder och för att nå sina mål.

Livet är som en berg och dalbana, det går upp och det går det ner med jämna och ojämna mellanrum.

Men ge aldrig upp hoppet och tro framförallt på dig själv i alla lägen, visa att du är en stolt människa som tror på kärleken och värnar om dina nära och kära.

Ondskan, falskheten och illviljan finns alltid runt oss och lurar bakom sina fasader. Men du är du, underskatta aldrig dig själv… du är UNIK!

Nu när man har gått hemma och lallat i några månader efter mina operationer, börjar man så smått längta tillbaka till jobbet faktiskt!

Att gå hemma sjukskriven på grund av att man misshandlat kroppen genom åren, gör ju att man funderar lite på vad framtiden har i sitt sköte.

Det går ju inte att ändra framtiden rent praktiskt, men man kan ju åtminstone försöka ändra sina ovanor till något bättre vilket i sin tur då borde ha en stor effekt på vår egen framtid.

Så till er som har semester/sommarlov önskar jag er det väder ni önskar er och att ni får uppleva de upplevelser ni längtat efter!

Men tänk på att begränsa era ovanor till ett minimum, så får ni nog en fantastisk sommar hur vädret än blir. =)

   Livet är en cirkel som kräver styrka och kärlek, ju längre livet går så växer cirkeln av erfarenheter, förluster och segrar.

Alla kriser man går igenom i livet gör cirkeln starkare, all kärlek gör cirkeln varmare.

Livets cirkel formad av styrka och kärlek, varm, stark och värd att vårda.

Gör din egen cirkel till det liv du vill leva, se kärleken och erfarenheterna men också kriserna och förlusterna!

Gör hela din cirkel till en erfarenhet som du bär med dig genom livet, låt den ge dig den styrka du behöver när molen hopar sig, låt den få dig att växa när livet ler mot dig!

Du fyller din egen cirkel, med ditt eget liv!

Man minns de varma sommar mornarna som barn, hur man vaknade tidigt, gick ut och satte sig på trappan där hemma hos mor och far.

Solen strålade och värmde när man satt där i kort byxor och linne, var de verkligen alltid vackrare somrar när man var barn?

Den känslan finns där i alla fall, kanske var det så att man istället hade en varm och ljus uppväxt som man relaterar till att det alltid var varma, soliga och vackra somrar.

Man sprang ut i den vackra sommar morgonen till lekplatsen utanför vårt hus, där samlades vi barn i skratt och lek, det daggvåta gräset kittlade under vår bara fötter, vi levde timma för timma inget var viktigare än just den stunden, precis just då.

Men åren de går och livet förändras, hälsan försämras och somrarna blir mer och mer av varierat innehåll, man blir liksom aldrig nöjd längre.

Vädret är vackert och solen den skiner men den där känslan man hade som barn finns liksom inte där längre.

Jag skulle vilja springa ut i den vackra sommarmorgonen och känna gräset mellan tårna igen, det känns som en utopi men är ju så klart ingen omöjlighet.

Så bara gör det mina vänner, njut av den kommande helgen och ta dagen som den kommer, timme för timme!

Och glöm framförallt inte att vara rädda om varandra där ute, i vår nya verkliga verklighet! =)

Du är den du är, full av minnen av platser, människor och möten.

Dessa upplevelser, känslor och reaktioner har gjort dig till den du är i dag.

Därför har du oändligt många anledningar till att le, önska och att drömma om, för att förbli den du är.

Ta vara på det ljusa, vackra och meningsfulla i dina minnen.

Men glöm heller inte de mörka, tunga och svarta stunderna, för de hjälpte dig också dit du är i dag.

Ljus och mörker, glädje och sorg formar vårt inre, en blandning av känslor som stärker vår själ.

Du är den du är, en spegelblid av ditt liv, formad av minnen, människor och möten, som summan av ditt liv.  

När han vaknar upp, kan han känna regnet mot sin kind, han är trött han är tärd, känner sig inget värd, men han vaknar. 

När han går sin väg, går han gatan fram han vet inte vart han ska gå, men han går för att nå sitt mål det han saknar. 

Han vill att du och jag ska se, den han egentligen är, förut var han en man bland andra män.

Livet hade innehåll men vad spelar det för roll, för nu så har han ingenting, han går sin egen väg, men den vägen är allt för lång.

Till slut en dag så står han där, där vägen tagit slut, han blundar tyst och ser sig om, vet vad han vill, men han aldrig får, livet ger och tar.

Han famlar trött, efter frid och ro, efter nån slags tro, men det är för sent. 

Så när han somnar in, kan han känna regnet mot sin kind, han är trött han är tärd, han är inget värd, livet rinner ut.

Han vet vem han var, men får har inga svar, bara drömmar kvar, när han ligger där i sin egen grav!

Han ville att du och jag skulle se, den han egentligen var, att en gång var han en man bland andra män, livet hade innehåll, men i dag spelar det ingen roll, han ligger där, han tynar bort, livet når sitt slut och han andas ut.

Han är borta nu!

Nere ve älva stog Pôtta å skrek, han ligger i älva å flyter så vek.

Pôtta han stog där å frusta å spôtta å glodde.

Den förste som kom för å hjälpen va Bôllen, å han fråge ôm Pötta kunne simme den stôllen.

Ja men de e klart som fan att ja kan simme, sa Pôtta te Bôllen.

Jaha men varför står du då här på kanten å glor sa Bôllen å svor tebaka.

Ja men du de ôtmintone inte som du tror,

för ja har helt enkelt nyss vart te Berqkvests å köpt mej ett par helt nye skor.